Skogsarbetaren

 I Sverige finns drygt 23 miljoner hektar produktiv skogsmark, det vill säga skogsmark som brukas. Volymen avverkningsbar skog i Sverige ökar för varje år eftersom det planteras tre nya träd för varje träd som skördas. Skogen binder koldioxid i atmosfären under hel sin livstid och är ett hållbart material som används till en rad produkter. Dagens skogsbruk tar stor hänsyn till miljö och naturliv. Det finns strikta regler för hur marken ska tas om hand, maskinförarna utbildas för att de ska ha bästa förutsättningar att skona marken de kör på och i största mån används miljövänliga oljor, färger och drivmedel till maskinerna. När skogen skördas går nästan ingenting till spillo. Det som inte åker till sågverket hamnar på pappersbruken. Kvistar och grenar som blir över på avverkningsplatsen används att elda i värmeverken med. Barr och småkvistar som ligger kvar på marken gynnar framtida tillväxt och djurlivet.

Arbetet i skogen förr var hårt. Skogen gav arbete åt småbrukare, torpare och egendoms­lösa. Fattigdom och orättvisor präglade förhållandena för skogens arbetare, frågan är om någon grupp i vårt land har haft ett hårdare arbete och sämre levnadsvillkor än dessa arbetare. Reumatiska sjukdomar, trasiga lungor och förslitna ryggar var ett vanligt resultat efter ett par decennier som skogsarbetare. I mars 1918 bildades Skogs- och flottningsarbetareförbundet. Den första avdelningen bildas i Bodum-Ström. Fyra år senare har förbundet 5000 medlemmar. 1962 byter förbundet namn till Svenska Skogsarbetareförbundet. 1998 slås förbundet samman med Svenska Träindustriarbetareförbundet och Skogs- och Träfacket bildas. I juni 2009 blir fackförbundet en del av GS.

Skogsråvaran har framtiden för sig och skogsindustrin är en framtidsbransch. Efterfrågan på skog som råvara bara ökar och användningsområdena blir fler och fler. I framtiden kan skogsarbetarens vardag komma att se annorlunda ut, idag bedrivs forskningsprojekt där maskinerna fjärrstyrs. Ansvarig ombudsman är Magnus Lindberg.