Vill styrelsen i Gröna Arbetsgivare lösa problemen i skogen, eller skadar det resultaträkningen?

Gröna Arbetsgivare ställer den mycket provocerande frågan om GS-facket vill få ett stopp på utnyttjandet av migrantarbetare inom skogsvården eller om vi enbart vill debattera i media. Resonemanget i debattartikeln reser en obekväm fråga: vill bolagen i Grönas styrelse att arbetsgivarorganisationen löser problemen, eller är de oroliga att högre avtalsefterlevnad i skogsvården ska påverka de egna resultaträkningarna?

Låt oss backa bandet bara lite.

Exemplet som Gröna hänvisar till i DA är, precis som GS-facket konstaterat tidigare, är tyvärr inte unikt och så sent som idag publicerades en ny artikel om en arbetsgivare som utnyttjat migrantarbetare inom skogsvården.

Så sent som i förra veckan fick GS-facket ett mail som skickats av en migrantarbetare på ett av Grönas medlemsföretag som vittnade om en månadslön efter skatt på under 10.000 kronor efter att ha arbetat heltid (inklusive lördagar. Personen bifogar lönekuvert och säger att detta är löner under miniminivå från personens hemland (i EU) och vill få råd om detta är vanligt förekommande i Sverige och om lagar och regler följts.

Brevet avslutas:
Therefore, I wanted to ask if the company is violating the collective agreement. Please note that I do not have a Swedish personnummer yet, and this is my very first time doing this type of forestry work. I would also like to emphasize that I do not want to start an open conflict with my employer or risk being fired immediately. My housing is provided by the company, and my contract runs until the end of [anonymiserat], after which I will return to [anonymiserat].

I just want to make sure we are treated fairly without making my situation at work worse or jeopardizing my accommodation.

Det må vara så att Gröna Arbetsgivare inte anser att GS-facket är trovärdiga när vi säger att en bransch som utgörs av 97% av migrantarbetare är en bransch där risken för utnyttjande är särskilt stor. Men om de inte vill lyssna på oss kanske de vill lyssna på sina egna medlemsföretag, forskning och myndigheter som lyfter skogsvården som en särskilt utsatt bransch?

Det skrämmande är att de flesta nog förstår att avslutningen på brevet här ovan är anledningen till det låga antalet förhandlingsframställningar och det faktum att 97 procent av arbetstagarna inom branschen är migrantarbetare. Men det gör inte Gröna Arbetsgivare.

Så låt oss tala klarspråk: I Gröna Arbetsgivares styrelse sitter företrädare för några av Sveriges största skogsbolag som varje år tjänar stora pengar på att skogsvården i Sverige utförs av underbetalda migrantarbetare – kan det helt enkelt vara så att Gröna Arbetsgivare inte får mandat av huvudmännen att lösa frågan då det riskerar skada resultaträkningen för deras huvudmän?

Förutom skogsbolag (beställare) sitter det i samma styrelse skogsvårdsentreprenörer (leverantörer). Varje försök från GS-facket där vi krävt att få ökad kontroll och insyn hos skogsvårdsentreprenörerna i Gröna möts vi av benhårt motstånd, och krav på stora eftergifter i avtalet från vår sida, våra medlemmar ska alltså betala ett högt pris för att vi ska få göra insatser som ökar avtalsefterlevnaden i en dumpad del av branschen där vi har få organiserade. Det reser en annan obekväm fråga: kan det vara så att skogsvårdsentreprenörerna i Gröna arbetsgivares styrelse har något att dölja och därför inte ger arbetsgivarorganisationen mandat att förhandla om ökad kontroll och insyn?

Det låter kanske provokativt, men det är också en provokativ fråga att en arbetsgivarorganisation ifrågasätter om ett fackförbund vill lösa problem kopplat till en bransch med utbrett utnyttjande av migrantarbetare.

Gröna Arbetsgivare ondgör sig över att debatten om skogsvården förs i media men orsaken till detta har de enbart sig själva att skylla, ingen annan. Det finns få, om ens någon, debattartikel där GS-facket beskriver missförhållanden på något av de andra 14 (!) avtalsområdena GS-facket har tillsammans med bland annat TMF, Grafiska företagen, Industriarbetsgivarna och Almega – och detta är avtalsområden där vi regelbundet skickar förhandlingsframställningar. Mängden förhandlingsframställningar som skickas på dessa avtalsområden är ett bevis på att modellen fungerar.

Oavsett Gröna Arbetsgivares provocerande frågeställning är det självklart att GS-facket vill städa upp i den oseriösa skogsvårdsbranschen. När nästintill all arbetskraft utgörs av migrantarbetare är det dock svårt att kontrollera bort problemet, särskilt om varje försök till kontroll motarbetas. Vår bedömning är att problemen i skogen försvinner först när huvudmännen i Grönas styrelse på allvar vill komma tillrätta med problemen. Men det kommer att kosta pengar, och bolagens affärsmodell bygger på billig arbetskraft.

Därför lämnas vi inte något annat val än att bilda opinion via alla tillgängliga kanaler så att priset att utnyttja migrantarbetare blir dyrare än att helt enkelt betala vad Gröna Arbetsgivare och GS-facket via förhandling kommit fram till för villkor.

Madelene Engman, förbundsordförande GS-facket
Magnus Lindberg, avtalssekreterare GS-facket