Trähusrapporten

Med den här rapporten görs för första gången en granskning och kartläggning över vilka kommuner som förtjänar att prisas för att ha tagit på sig ledartröjan i klimatomställningen av byggbranschen.

Syftet med den här rapporten är att göra en unik granskning av hur mycket trä som Sveriges kommuner använt vid nybyggnation av flerbostadshus. Det industriella träbyggandet lyfts ofta fram som en viktig del av lösningen på flera av de utmaningar som Sverige står inför.

Att göra aktiva materialval är att aktivt välja vilken klimatpåverkan, byggtakt och sysselsättningseffekt byggbranschen ska ha. Rapporten visar att materialvalet i hög grad styrs av vilka politiska prioriteringar som görs på kommunnivå.

Fördelarna med industriellt träbyggande är väl kända:

• snabbare byggprocesser
• lägre klimatpåverkan 
• goda möjligheter att skapa jobb i hela landet

I korthet handlar det bland annat om:

• hög grad av prefabricering som kortar byggtider och minskar byggfusk
• effektivare logistik och färre transporter
• lägre klimatutsläpp jämfört med många andra byggmaterial
• skapar jobb nära skogsråvaran och bidrar till en levande svensk landsbygd

Vi har valt att granska träbyggandet på kommunnivå då kommunerna är helt avgörande aktörer i bostadsbyggandet. Genom planprocesser, markanvisningar och upphandlingar påverkar de i hög grad vilka material som faktiskt används när nya bostäder byggs. Detta blir också tydligt i rapporten som visar stora skillnader mellan kommuner när det gäller hur mycket som byggs i trä.

Då närmare 90 procent av småhusen redan byggs med trä som stomme har vi valt att inte granska den gruppen.

Genom att studera utvecklingen över en trettioårsperiod ser vi tydligt att skillnaderna mellan kommuner som inte kan förklaras av slumpen. Där vissa kommuner har valt att främja träbyggande har också andelen trä i bostadsbyggandet ökat. I andra kommuner har andelen trä minskat medan det i andra kommuner byggts många flerbostadshus, men inte ett enda i trä!

Här kan du ta del av rapporten.