Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS

Varför ska du bry dig om den svenska modellen?

Publicerad:

Socialdemokratiska partiet försöker med alla tillbuds stående medel trumma ut budskapet om att den svenska modellen behöver utvecklas –inte avvecklas. Men hur viktigt, och för vem, är det att de lyckas nå ut med sitt budskap?

Den svenska modellen kan vara svår att få grepp om. På ett slagfält mellan två parter som strider för sin del av kakan ska staten ha så lite som möjligt att säga till om. Det råder ingen tvekan om, mer än hos ett fåtal högerpolitiker, att det är parterna som ska sätta villkoren på svensk arbetsmarknad. Trots detta är statens funktion  inte att betrakta som oviktig, tvärtom är det enormt viktigt för en positiv lönebildning att de samhällsfunktioner som inte bestäms direkt av parterna fungerar. Gemensamt för dessa samhällsfunktioner är att de ger en stark känsla av social trygghet. Ett gemensamt finaniserat välfärdssystem som funkar för alla, en hög A-kassa, en omfördelande politik och rätten att strejka bidrar alla till att stärka fackföreningarna när vi kämpar för vår del av vinsten. Tillsammans bidrar det till en trygghet i att ingen människa ska lämnas utanför om denne förlorar sin anställning och därmed sin primära inkomstkälla. Det är i den sociala tryggheten som självförtroendet hos en arbetarklass växer.

Allt fler tycks tro att de många framgångar som fackföreningar vunnit med politisk- och fackligkamp är sprungna ur arbetsgivarnas goda vilja. Parallellt växer också en sanning ute på arbetsplatserna om att det som en gång har vunnits, inte kan förloras. Det finns alla anledning att nyansera bilden av den svenska modellen och vad den har betytt för svenska arbetare.

Tydligast blir skillnaden vid internationella utblickar. Många av GS medlemmar jobbar i multinationella företag, det vill säga att våra medlemmars arbetsgivare har verksamhet i flera länder. Även om anställda vid ett multinationellt företag arbetar för samma arbetsgivare i liknande fabriker men i olika länder är skillnaderna ofta stora vad gäller tillexempel inflytande på arbetsplatsen, lön och arbetsmiljö. Den slutsats som kan dras är att fackligorganisering och arbetsmarknadspolitik gör skillnaden, inte vem som är arbetsgivare.

Ibland måste vi påminna om den kontext i vilken arbetsgivarna agerar. Det är ingen slump att Sveriges arbetare har bland världens högsta levnadsstandard när samma arbetare också är bland världens bäst organiserade. Men det räcker inte bara med en hög organisationsgrad. Den svenska modellen där arbetare och arbetsgivare gör upp i samförstånd och där statens huvudsakliga ansvar har varit att se till att välfärdsapparaten fungerar, har också haft en viktig funktion.

Den politiska högern arbetade med stor beslutsamhet under åtta år med att systematiskt minska fackföreningarnas inflytande på arbetsmarknaden. De använde arbetarnas otrygghet och deras rädsla för att förlora jobbet som vapen för att få den svenska arbetarklassen försvagad. Hade alliansen haft fortsatt inflytande i svensk politik hade det fått förödande konsekvenser för fackföreningarnas förmåga att både säkra landvinningar och nå nya framgångar.

Det ligger därför i varje arbetares intresse att det socialdemokratiska partiet lyckas med att nå ut med sitt budskap om att utveckla den svenska modellen.

 

Per-Olof Sjöö
Förbundsordförande GS