GS om läget i förhandlingarna om trygghet och omställning

2017 skickade LO en förhandlingsframställan till Svenskt näringsliv för att förhandla om problem på arbetsmarknaden som bland annat rör missbrukandet av allmän visstid och hyvling. Det är dessa förhandlingar som 5 LO förbund nu lämnat. GS vill här ge vår syn av vad som lett fram till dagens situation och hur GS vill gå vidare.

Redan 2016 påbörjades arbetet i LO med att förbereda för hur förbunden gemensamt skulle ta sig an de accelererande problemen med allmän visstid och hyvling som orsakat stor otrygghet på svensk arbetsmarknad. Dessutom har A-kassan försämrats och arbetsförmedlingen rustats ner vilket försämrar våra medlemmars förutsättningar för god omställning.

2017 skickades en förhandlingsframställan till Svenskt näringsliv (SN) där LO förbunden gemensamt beslutat att LO ska sköta förhandlingarna.

LO-förbunden ville i korthet:

• Stoppa daglöneriet och begränsa visstiden
• Heltid en norm för alla
• Begränsa inhyrning
• Bättre arbetsmiljö
• Förbättrad omställning

Vidare ville LO utreda:

• Kompetens och yrkesutveckling för LO medlemmarna
• LAS funktion på dagens arbetsmarknad
• En effektiv omställning till nytt arbete

Av olika anledningar går förhandlingarna trögt och i januari 2019 kommer S, MP, C och L överens om ett 73 punktsprogram, Januariöverenskommelsen (JA). I punkt 20 i JA beslutas att en utredning ska tillsättas som ska ”modernisera arbetsrätten”. Närmare bestämt så är det tre huvudsakliga områden som ska utredas under mandatperioden:

• LAS ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna
• Arbetsgivarna ska ansvara för kompetensutveckling och stärka de anställdas omställningsförmåga
• Små och medelstora företags behov av flexibilitet ska särskilt beaktas

Annonseringen av JA sätter givetvis press på parterna att ta tag i förhandlingarna då punkt 20 också säger att om parterna är överens om hur LAS ska reformeras ska parternas förslag gälla före den statliga utredningen. En annan effekt av annonseringen av JA punkt 20 är att också tjänstemännen (PTK) bjuds in i förhandlingarna mellan LO och Svenskt Näringsliv.

I samband med det tillsätts tre parallella utredningar inom ramen för förhandlingarna mellan LO, PTK och SN som tar sikte på omställning, trygghet och A-kassan.

Eftersom att tiden dragit ut på förhandlingarna och en stor avtalsrörelse nu närmar sig beslutar parterna att pausa förhandlingarna om trygghet och omställning för att istället fokusera på avtalsförhandlingarna. I samband med det beslutas att en ”avsiktsförklaring” ska förhandlas för att sedan användas som underlag när avtalsförhandlingarna är slut och förhandlingarna om trygghet och omställning ska återupptas.

Denna avsiktsförklaring är inte på något vis färdigförhandlad och därför har GS ännu inte tagit ställning till den.

Arbetsgivarna har dock skickat ett första förslag på avsiktsförklaring. Det är detta förslag till avsiktsförklaring som flera förbund nu reagerat på och som fått Kommunal, Seko, Målarna, Byggnads och Fastighets att lämna förhandlingarna om trygghet och omställning.

I media har det alldeles nyligen förekommit uppgifter om förhandlingsprocessen som vi i GS inte känner igen och vi vill därför ge vår bild av läget i förhandlingarna.

1. Förhandlingarna om Trygghet och omställning initierades av LO. Bakgrunden var att det ansågs nödvändigt för att komma till rätta med den alltmer utbredda otryggheten på arbetsmarknaden. Vi såg också gemensamt behovet av att stärka våra medlemmars möjlighet till kompetensutveckling och omställning. Detta skedde långt innan januari-överenskommelsens tillkomst.
2. I augusti fördes det diskussioner i LO-styrelsen om lämpligheten i att föra förhandlingar om Trygghet och omställning parallellt med de stundande riksavtalsförhandlingarna. Konklusionen blev att pröva möjligheterna till att ta paus i förhandlingarna om Trygghet och omställning under avtalsförhandlingarna men att också göra en typ av avsiktsförklaring om hur långt förhandlingarna kommit. Denna avsiktsförklaring skulle också ringa in de frågor som en återupptagen förhandling kan omfatta.
3. Under hösten har det på uppdrag av förhandlingsdelegationerna tillsatts ett antal utredningsgrupper som rapporterat tillbaka. Dessa rapporter binder inte parterna till några som helst åtaganden i förhållande till varandra. Det är en eventuell avsiktsförklaring som ska vara vägledande för de fortsatta förhandlingarna. Ett slutligt ställningstagande är i vilket fall inte aktuellt förrän ett färdigt förhandlingsresultat föreligger.
4. GS har inte tagit ställning till någon avsiktsförklaring av det enkla skälet att någon sådan inte finns att ta ställning till. I måndags förra veckan presenterades ett arbetsgivarförslag som LO:s avtalsråd fick i uppdrag att förhandla vidare om.
5. Uttalanden om att förhandlingarna gått alldeles för långt eller att det gjorts alltför långtgående eftergifter baseras alltså på ett förslag från arbetsgivarsidan som inte förhandlats i botten. GS har inte för vana att avsluta förhandlingarna när motparten överlämnar förslag. Det går nämligen inte att träffa kollektivavtal med en sådan strategi.

Och där står vi nu.

Därför vill GS göra klart följande:

• GS kommer inte ta ställning till avsiktsförklaringen till dess att den är färdigförhandlad.
• GS fokus ligger just nu på att se till att så mycket som möjligt att våra medlemmars frågor får utrymme i avsiktsförklaringen. Det kan inte ske om vi lämnar förhandlingarna bara för att vi inte gillar arbetsgivarnas första förslag till avsiktsförklaring.
• GS anser fortsatt att det är LOs avtalssekreterare som ska driva förhandlingarna och denne har GS fulla stöd att göra så.

Per-Olof Sjöö
Förbundsordförande GS-facket

Madelene Engman
Avtalssekreterare GS-facket