Debatt internationella kvinnodagen: Vi måste bli bättre på jämställdhet

Enligt Kommissionen för jämställda livsinkomster tjänar kvinnor miljoner mindre än män under sin livstid. Det är ett stort underbetyg att Sverige inte kommit längre år 2022.

Kvinnor tjänar flera miljoner mindre än män under sin livstid, men det gäller inte bara löner utan även offentliga stödåtgärder fördelas ojämlikt. Inkomstgapet mellan kvinnor och män har knappt förändrats på 25 år. Med det senaste decenniets utvecklingstakt kommer det ta hundra år innan gapet i disponibla inkomster mellan kvinnor och män sluts. Och det är förutsatt att mer görs för att minska inkomstskillnaderna.

Att kvinnor har lägre arbetsinkomst än män är något som får konsekvenser för den samlade livsinkomsten. När arbetsinkomsten för kvinnor inte kommer upp i samma nivåer som för män skapas en ojämlik fördelning även av offentliga medel eftersom den utgör grund för många andra ersättningar som pension, föräldrapenning och sjukersättning. Så även om en skillnad i månadslön kan upplevas som liten blir konsekvenserna av löneskillnaden idag stor när det samlas under ett helt yrkesliv.

Jämställda löner är därför viktigt av flera skäl. Framförallt är inkomsten avgörande för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forma sina liv. Lägre inkomst innebär sämre möjligheter till god hälsa, att spara samt att försörja sig själv och sina barn vid separation eller sjukdom. Den som är beroende av en annan person för att klara av att betala räkningar är helt enkelt mindre fri.

Så hur stor är löneskillnaderna?

Enligt Medlingsinstitutet tjänar en kvinna i arbetaryrke ungefär 89,5 procent av vad en man i ett arbetaryrke gör. När kvinnors arbetsliv är över kan kvinnor i genomsnitt kvittera ut 69 procent av mäns pension enligt SCB, de yngre något mer och de äldre något mindre. Om vi tar hänsyn till faktorer som yrke, tjänstgöringsomfattning, län och ålder finns det inom GS branscher en oförklarad löneskillnad på 3,5 procent. Det innebär att kvinnor tjänar ungefär 97 procent av männens lön. Det är en siffra som inte har förändrats sedan 2016.

Kommissionen för jämställda livsinkomster uppmärksammar att problemet inte är att det saknas lagar på jämställdhetsområdet utan snarare att de behöver tillämpas bättre. Det måste också få konsekvenser att bryta mot dem. Här är det uppenbart att arbetsgivare och fackförbund har ett stort ansvar att göra mer. Från GS håll behöver vi bli bättre på att fokusera på den oförklarade löneskillnaden och utbilda förhandlare och medlemmar i lönebildning så att lönediskriminering upptäcks tidigare.

Det finns som sagt mer att göra, men mycket har också gjorts. I flera av GS kollektivavtal finns framförhandlade skrivningar som säger att osakliga löneskillnader inte får förekomma. Under avtalsrörelsen 2020 yrkade Facken inom industrin på åtgärder för att minska skillnaderna mellan kvinnor och män. Det resulterade i en partsgemensam arbetsgrupp som ska ta ett helhetsgrepp när det gäller bland annat frånvaro för föräldraledighet.

Under 2022 kommer GS också att starta ett värdegrundsråd för att upprätthålla och sprida det viktiga arbetet med värdegrundsfrågor i GS olika verksamheter.

Som fackföreningsrörelse vet vi att jämställdhet inte kommer av sig självt. För att komma tillrätta med inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män krävs ett ihärdigt och långsiktigt arbete. Men då behöver vi också styrkan i att vara många. Vi behöver bli fler medlemmar, fler förtroendevalda och bättre utbildade. För vår del är det helt uteslutet att vänta hundra år på att gapet mellan kvinnor och mäns inkomster sluts. Framtiden ligger i våra händer.

Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket
Madelene Engman, förste vice ordförande GS-facket
Jörgen Johansson, andre vice ordförande GS-facket