Kollektivavtalet – vår styrka på jobbet

Idag uppmärksammar vi Kollektivavtalets dag. För oss i GS är kollektivavtalet mer än ett dokument – det är resultatet av generationer av medlemmar som tillsammans har stått upp för schyssta villkor på jobbet.

Tack vare kollektivavtal har vi reglerade löner, tryggare arbetsmiljö och rättvisa villkor. Ingen arbetsgivare har gett oss detta frivilligt – det är något vi genom organisering och gemensam kamp har förhandlat fram tillsammans. När vi organiserar oss kan vi påverka våra arbetsliv på riktigt.

Men kollektivavtalen handlar inte bara om vad vi redan har uppnått. De handlar också om vad vi kan förbättra framåt.

 Nästa steg: kortare arbetstid

Landsorganisationen i Sverige (LO) vill nu inleda förhandlingar med Svenskt Näringsliv om en generell arbetstidsförkortning, med bibehållen lön.

Det är inte ett radikalt eller orealistiskt krav. I Sverige arbetar vi mycket, sedan 1973 har 40-timmarsveckan varit norm. Sverige ligger i topp i Europa gällande antal arbetade timmar per capita. Flera av våra nordiska grannländer har redan kortare arbetstid än Sverige eller arbetar aktivt med modeller för mer ledig tid.

Arbetslivet förändras, produktiviteten har ökat kraftigt under lång tid, men vinsterna har inte kommit arbetstagarna till del i form av mer tid för återhämtning, familj och ett hållbart arbetsliv. Kortare arbetstid är ett sätt att dela på de framstegen. Det finns tydliga samband mellan arbetstidsförkortning med bibehållen lön och positiva effekter på hälsa. Detta beror främst på att kortare arbetstid resulterar i mindre stress, mer sömn och förbättrad möjlighet till återhämtning.

Arbetsgivarnas argument – och varför de inte håller

Arbetsgivare brukar säga att kortare arbetstid skulle bli för dyrt och minska produktiviteten. Men verkligheten är mer nyanserad.

Forskning och erfarenheter från andra länder visar att kortare arbetstid ofta leder till högre effektivitet, bättre hälsa och mindre sjukfrånvaro. När människor får mer återhämtning orkar de arbeta bättre under den tid de faktiskt är på jobbet. Man kan förvänta sig att anställda som arbetar kortare arbetsdagar kommer att kunna- och orka producera mer per timme än anställda som arbetar åtta timmar om dagen. Kortare arbetsveckor bidrar även till förbättringar av arbetsmiljön och tycks leda till minskad risk för arbetsplatsolyckor.

Dessutom vet vi att många branscher redan har sett hur teknikutveckling och effektivare arbetsmetoder har ökat produktionen per arbetad timme. Då är det rimligt att en del av den utvecklingen också ger arbetstagare mer tid utanför jobbet.

Kortare arbetstid är inte bara en kostnad – det är en investering i ett hållbart arbetsliv. Detta är något som Svenskt Näringsliv är väl medvetna om och något de redan implementerat för sina egna tjänstemän. Men när LO vill lyfta frågan för arbetare tar det stop, Svenskt Näringsliv vägrar förhandla.

Förändring börjar med samtal

Historiskt har varje förbättring i arbetslivet börjat på samma sätt: människor började prata om den.

Därför vill vi i GS uppmana alla medlemmar att börja diskutera arbetstidsförkortning på arbetsplatsen. Prata med kollegor, ta upp frågan i fikarummet och i klubben.

Vad skulle en kortare arbetsvecka betyda för dig?
Mer återhämtning? Mer tid med familjen? Ett längre och friskare arbetsliv?

Ju fler vi är som lyfter frågan, desto tydligare blir signalerna till arbetsgivarorganisationerna och desto starkare står vi när det är dags att förhandla.

Tillsammans flyttar vi gränserna

Kollektivavtalen har alltid utvecklats genom att medlemmar organiserar sig och ställer krav. Det som en gång sågs som omöjligt: semester, arbetstidsregler, trygghet vid sjukdom, är idag självklarheter.

Kortare arbetstid kan bli nästa stora steg.

Och precis som tidigare börjar förändringen med oss – medlemmarna.

Vill du lära dig mer om arbetstidsförkortning? 

Ta del av LO´s näturbildningar i ämnet här och här!