Magnus Lindberg, avtalsansvarig skogsavtalet GS-facket. Foto: Lazze Öst

Facklig seger efter förlikning i domstolsprocess

GS-facket har nått en förlikning efter att ha väckt talan i arbetsdomstolen i ett ärende som rört hyresocker. Förbundet ansåg att ett skogsentreprenörsbolag gjort sig skyldiga till att ta ut en orimligt hög hyra i när företaget erbjöd boende till utländsk arbetskraft i samband med att de anställdes att utföra skogsvårdsjobb. Förbundet företrädde två medlemmar i tvisten som nu fått en tillfredsställande lösning . Dessutom innebär förlikningen en ny praxis för hur parterna ser på hyresocker. Förbundet kommer därmed återkalla talan i arbetsdomstolen.

 

Många migrantarbetare som kommer till Sverige för att jobba med skogsvård erbjuds i samband med anställningen boende som tillhandahålls av arbetsgivaren. Den senaste tiden har förbundet fått vittnesmål om att problemet med hyresocker ökat i omfattning, däremot har det varit svårt att få saken prövad då många migrantarbetare inte vågat driva ärendet med rädsla för att hamna i onåd hos sin arbetsgivare. Det har också funnits hinder då det inte finns en bra praxis för hur parterna ser på frågan om hyresocker.

Förlikningsavtalet innebär att:

  • Parterna är överens om att skogsavtalets bilaga om tjänstebostäder är tillämplig även vid säsongsarbete, den är en kollektivavtalad förmån för de arbetstagare som hyr bostad via sin arbetsgivare.
  • Oavsett om en bostadsupplåtelse sker i första- eller andra hand ska bilagan tillämpas.
  • Avtalet innebär att vi kan företräda medlemmar och återkräva ockerhyror inom ramen för den sedvanliga förhandlingsordningen.

GS-fackets skogsavtalsansvariga ombudsman Magnus Lindberg är nöjd med resultatet.

- Det här kan kanske uppfattas som väldigt juridiskt tekniskt, men det är faktiskt en oväntat stor framgång, säger Magnus Lindberg.

- Hyresocker är tyvärr oerhört vanligt inom skogsvården men nu har vi äntligen ett bra verktyg för att bekämpa det, avslutar Magnus Lindberg.

Bakgrund:

I skogsavtalet finns en skrivning som reglerar hyressättning som kom till som en reglering för gamla tiders skogsarbetarbostäder som oftast tillhandahölls av arbetsgivaren i anslutning till arbetet. Dessa bostäder kunde vara baracker eller torp som arbetsgivarna tillhandahöll och också tog ut en hyra för. Det blev därför aktuellt att då reglera vad som ansågs vara en skälig hyra för bostaden.

Skrivningen i kollektivavtalet tappade dock i aktualitet i takt med att skogsarbetet mekaniserats och dagens skogsarbetare bor och lever i egna hus. Den senaste tiden har dock allt fler skogsarbetare inom skogsvården rekryterats utanför Sveriges gränser, och då har också allt fler arbetsgivare återigen erbjudit bostad åt skogsarbetarna.

Det har dock inte varit säkert att skrivningen i kollektivavtalet också ska gälla den upplåtelseform som tillhandahålls idag, som skiljer sig mot den som erbjöds då. Detta har nu fastställts av parterna, och i och med det också etablerat en praxis för vad som ska anses vara ”ockerhyra”. Detta kommer göra det mycket enklare för GS att framöver driva ärenden som rör hyresocker, och därmed ge fler migrantarbetare upprättelse. En effekt vi också hoppas på är att detta ska leda till att fler arbetsgivare ser till att erbjuda skäliga hyresnivåer i enlighet med bilagan i samband med anställning.

Publicerad: