Allt du behöver veta inför GS digitala kongress

Publicerad:

Vad är en kongress?

GS är ett medlemsstyrt och demokratiskt fackförbund. Vart 5e år samlas medlemmar från alla GS avdelningar för att besluta om hur förbundet ska styras och vilka som ska sitta i GS styrelse och verkställande utskott. Det är detta som är kongressen och det är förbundets högsta beslutande organ. Det är förbundets stadgar som bestämmer hur ofta GS ska hålla kongress.

Kongressens ombud utses av avdelningarna. Det är ett antal kongressombud och förbundsmötets ledamöter. Totalt rör det sig om ca 150 ombud och totalt deltar ca 250 personer på kongressen.

Vad händer den 29 maj?

Kongressen var från början planerad att genomföras i sin helhet nu i maj med alla kongressombud fysiskt på plats i Örebro. Det finns dock under rådande läge ingen möjlighet för GS att genomföra en fysisk kongress i den omfattningen. Därför har förbundet beslutat dela upp kongressen i två delar:

  • Den första delen genomförs helt digitalt 29 maj 2021 och behandlar ett fåtal frågor.
  • Den andra delen genomförs fysiskt 2022 och behandlar resterande frågor.

På den digitala kongressen kommer följande frågor vara uppe för beslut:

  • Val av ny förbundsledning och andra förtroendeuppdrag för kongressperioden
  • Utvalda stadgefrågor
  • Stadgemotioner

Hur gör jag för att ta del av kongressen?

Kongressen startar klockan 9.00 lördagen den 29 maj och pågår fram tills förhandlingarna är avslutade.

Kongressen kommer gå att följa live via förbundets hemsida och sociala medier.

Vad betyder alla konstiga ord?

Är du vald till kongressombud av dina arbetskamrater? Var stolt! Det är ett ärofyllt uppdrag, men stundtals också svårt. Dessutom kan det ibland vara lite knepigt att hänga med bland alla konstiga ord och uttryck – här är därför en ordlista.

Acklamation
Omröstning med JA-rop (när det inte finns några motförslag sker alla beslut med acklamation). Denna kongress används tyst acklamation. Det innebär att den som inte bifaller beslutet ska begära ordet. Tystnaden är då alltså ett JA-rop istället.

Ajournera
Beslut att bryta mötet för senare återsamling, exempelvis i samband med måltider.

Arbetsordning
Beskrivning av ordningsfrågor rörande kongressen.

Ansvarsfrihet
Ett juridiskt begrepp som används i samband med att styrelsers arbete kontrolleras och bedöms. Att bevilja ansvarsfrihet innebär att man godkänner hur styrelseledamöterna arbetat. Beslutet är individuellt för varje enskild ledamot.

Avslag
Att säga nej till ett förslag eller motion.

Beslutsordning
Hur man ska gå tillväga vid beslut; i vilken ordning olika yrkande kommer att ställas mot varandra och slutligen mot avslag.

Bifall
Att säga ja till ett förslag eller motion.

Begära ordet
För att tala i samband med den formella kongressdebatten, komma med inlägg och förslag, måste ordet begäras.

Bordläggning
Förslag att ett beslut eller en fråga skjuts upp till ett senare tillfälle.

Försöksvotering
Beslut genom handuppräckning kallas försöksvotering. (Votera = rösta, bestämma genom omröstning.)

Kongressberedning
En kongressberedning har till uppgift att försöka sammanjämka olika förslag eller lägga fram ett nytt förslag i viss fråga.

Kongressombud
Medlemmar som är valda av avdelningarnas representantskap för att representera övriga medlemmar på kongressen.

Kontrapropositionsvotering
En metod för röstning som kan användas om det finns fler än två likvärdiga förslag att ta ställning till.

Motioner
Skriftliga förslag som kommit in från medlemmar, klubbar och/eller avdelningar i olika sakfrågor.

Nominera
Föreslå en kandidat som står till förfogande vid personval.

Ordningsfråga
I undantagsfall kan ordningsfråga begäras. Detta görs muntligt. En ordningsfråga kan exempelvis röra oklarheter vid valförfarandet, beslutsordningen i någon fråga eller helt enkelt vara en uppmaning att tala tydligare.

Presidium
Kongressen väljer mötesordförande och huvudsekreterare, ett presidium, som leder kongressens förhandlingar.

Remittera
Förslag att en fråga eller en speciell skrivning/stycke ska överlämnas till kongressberedningen som får återkomma vid ett senare tillfälle med omarbetat förslag till beslut.

Röstlängd
De som har rösträtt (har ett röstkort).

Röstkontrollanter
De personer som övervakar att röstningen sker på korrekt sätt.

Rösträtt
Rösträtt har endast ombuden och förbundsstyrelsen.

Slutna val
Sker endast vid personval, exempelvis vid val av ledamöter till förbundsstyrelsen, om det finns fler nominerade än antalet som ska väljas.

Stadgar
I stadgarna, som beslutas av kongressen, finns våra gemensamma riktlinjer för hur vi ska arbeta på alla nivåer inom förbundet.

Streck i debatten
Kan begäras när som helst under kongressen. Bifalls det får ingen mer sätta upp sig på talarlistan.

Talarlista
Lista över talare och i vilken ordning.

Tilläggsförslag
Komplettering till ett redan lagt förslag, exempelvis till förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer.

Valberedning
Valberedningens uppgift är att ge förslag till nya förtroendevalda.

Votering
Vid jämn omröstning och svårt att avgöra vilket förslag som fått flest röster kan ett ombud begära rösträkning genom att tydligt ropa ”votering” eller ”rösträkning”.

Yrka
Att formellt lämna ett skriftligt förslag.

Åhörare
Besökare på mötet som inte kan begära ordet eller rösta.

Ändringsförslag
Förändring av en redan skriven text, exempelvis till förbundsstyrelsens förslag till stadgeändring.