Hallå där Julius Petzäll Mendonza

I Corona tider får ju inte den fackliga verksamheten upphöra, den går inte att ställa in som så mycket annat. Facket måste istället ställa om! En stor utmaning naturligtvis. I ”stormens öga” för denna utmaning hittar vi Julius Petzäll Mendonza som är en av två kommunikationsansvariga i vårt förbund. Vi fick en pratstund med Julius.

Du har ju medverkat tidigare här i Spånat & Tryckt Julius, men det kanske ändå är på plats med en liten presentation.

Mitt första uppdrag i GS organisation var ju som organisationsombudsman glädjande nog med placering i avdelning 7. Jobbet innebar en mängd besök på arbetsplatserna runt om i Skaraborg. Härliga minnen! Förhoppningsvis är det kanske någon som läser det här som jag har haft förmånen att träffa ute på en arbetsplats. Nu jobbar jag i Stockholm med förbundets kommunikation och opinionsverksamhet. Ett fantastiskt roligt och intressant arbete med att försöka lyfta de fackliga frågorna så högt som möjligt på den politiska agendan. Få så många som möjligt att prata fackliga frågor. Ett som sagt mycket roligt arbete!

Vårt samhälle går ju just nu igenom kanske den värsta prövningen sedan krigets dagar. Det påverkar oss alla, mer eller mindre. Hur fungerar den fackliga verksamheten under dessa förutsättningar?

Det här viruset slår ju obarmhärtigt rakt in i vår fackliga verksamhet. Det GS har sagt är att vi ska fortsätta med vår verksamhet så långt det är möjligt. Mycket har vi fått förändra, bland annat håller vi inte kurser i den omfattning som vi tidigare gjort. Konferenser har ställts in och skjutits på framtiden. Avtalsrörelsen har prolongerats, alltså förlängts. Så visst har det påverkat vår verksamhet men vi fortsätter att förhandla och finnas till för våra medlemmar. Det är viktigt att säga och där vill jag understryka: Vi finns fortfarande där för våra medlemmar, om än inte i samma fysiska utsträckning. Vi åker inte ut på samma sätt och håller stora möten på arbetsplatserna som tidigare. Men vi finns tillgängliga precis som förr.

Vet du om det genomförs några fysiska besök överhuvudtaget under den pågående krisen?

Ja, det gör det. Men det ser väldigt olika ut beroende på var i landet vi befinner oss. Vissa län är ju inte så hårt drabbade och där finns inte samma restriktioner. I andra delar, i storstadsregionerna till exempel, där är det mycket svårare för oss att göra fysiska besök. Det handlar ju dels om att skydda vår egen personal. Det vore ju förödande om en hel avdelning skulle drabbas av det här viruset och fick en försvagad förhandlingsförmåga. Dessutom handlar det om att vi som organisation tar ansvar och minimerar smittspridningen genom att inte fara runt i onödan.

Vi läser nu att fackförbunden under krisen skriver in otroligt många nya medlemmar i facket. Gäller det även GS?

Det stämmer, det gäller även GS! Jag har ännu inte de exakta sifforna, men vi ser på våra webbinträden, alltså de som sökt inträden via vår webbsida, gentemot en normalvecka har ökat med 112 %. Så det kommer in många nya medlemmar just nu.

Otroligt! Det är alltså många som fått upp ögonen vilken trygghet det är att vara med i facket. Facket är synonymt med trygghet?

Ja, jag tror det är precis på det sättet. I en otrygg tillvaro så vill man göra vad man kan för att säkra sin egen tillvaro. Då kommer de här argumenten som vi ibland hör om att inte bli medlem lite på skam. Folk vet innerst inne att det bästa sättet att trygga sin anställning och sitt arbetsliv är ett fackligt medlemskap. Dom flesta vet det, och det märks tydligt nu.

När vi en dag tittar tillbaka på den här tiden, när den är historia. Vad kommer facket och samhället dra för lärdom av allt detta?

För vår egen organisation i GS så tror jag att vi kommer att bli mycket mer digitala. Vår mötesverksamhet fortgår ju just nu i oförminskad takt, men vi gör det hemifrån för de som kan göra det, vi sitter vid datorer uppkopplade mot videosystem. Jag tror att vi i framtiden kommer att minska på antalet fysiska möten i GS. Att vi har blivit ett mycket mer digitalt förbund med minskade kostnader som följd. Arbetsmarknaden i sin helhet tror jag kommer dra lärdomar av den krishantering som regeringen har haft där löntagarna har hamnat i första rummet. Det vill jag framhäva: Stefan Löfvén och den här regeringen har minsann inte lämnat löntagarna i sticket på samma sätt som den moderatledda Alliansregeringen gjorde under finanskrisen 2008. Här har man på många olika sätt, bland annat genom korttidspermitteringarna, karensavdragen som slopats och många andra reformer satt löntagaren i första rummet. Jag hoppas och tror att inför framtida liknande kriser så har man dragit lärdom av just det här.

Jag håller då och då en kurs för förtroendevalda som heter ”Den Svenska modellen” som bygger mycket på att vi i Sverige har en hög tillit till andra människor. I Sverige är siffan på det drygt 80 %, i Ungern är motsvarande siffra ungefär 6 %. Har vi i Sverige nytta av detta i dessa tider?

Absolut, det har vi. Det handlar ju om tillit på flera nivåer. Det är ju inte bara mellan oss människor, mellan dig och mig, utan också gentemot myndigheter. Vi räknar med att våra myndigheter ska tänka på medborgarnas bästa. Det är otroligt värdefullt att vi behåller den tilliten. Vårt land är byggt på tillit mellan människor. Där är jag faktiskt lite oroad för att vissa försöker så ett frö i syfte att skada tilliten. På sikt är det väldigt farligt för vårt land. Det är viktigt att vi även i framtiden känner en stark tillit till varandra.

Du nämnde att avtalsrörelsen blev prolongerad, alltså framflyttad. Hur fortskrider arbetet med just avtalsrörelsen?

GS tillsammans med våra systerförbund, alltså Facken inom industrin, såg att det inte fanns några vettiga förutsättningar att bedriva någon avtalsrörelse i det här läget. De opartiska ordförandena föreslog att prolongera arbetet till den 31 oktober och facken inom industrin gick på den linjen. Det var en klok bedömning som gjordes. Vi är alltså fortfarande i en avtalsrörelse. Det är bara det att den är pausad. Förhandlingarna kommer alltså att återupptas här i början av oktober.

Den perioden som vi nu befinner oss i, alltså 1 april till sista oktober, kommer löneförhöjningen komma retroaktivt för den perioden eller ska det också förhandlas?

Den frågan kommer att vara föremål för förhandling. Vi vet ännu inte hur den här perioden kommer att landa.

Just nu i skrivande stund så är jag permitterad från mitt jobb som utlastare på Gyllensvaans Möbler. Jag omfattas alltså av den uppgörelsen om så kallat korttidsarbete. Kan du berätta i korthet hur denna uppgörelse fungerar?

Korttidspermittering innebär att du som arbetstagare får ut drygt 90 % av lönen och arbetsgivaren betalar 40 %. Resten av kostnaden betalar staten. Hela idén bakom korttidspermitteringen är ju att istället för att arbetsgivaren ska lämnas med två alternativ, alltså antingen betala full lön för dig eller skicka hem dig helt och hållet så har man hittat den här lösningen där staten tar en stor del utav din lönekostnad. Du går ner i arbetstid, arbetsgivaren behöver inte betala full lön. Du får samtidigt behålla en stor del utav lönen så det drabbar inte dig ekonomiskt. Jag tycker det är ett bra förslag och jag tror och hoppas att det kommer att rädda många jobb i Sverige under den här krisen.

Den här uppgörelsen kom alltså till som ett resultat av Coronakrisen?

Nja, det fanns ett tidigare förslag lagt av den tidigare IF Metallbasen Anders Ferbe. Men det förslaget gick inte riktigt så långt som det här. Statens subventioneringsdel, alltså den del som staten bär, är betydligt större än vad som var fallet i det tidigare förslaget. Sedan är det ju så att det här förslaget om korttidspermittering skulle egentligen komma lite längre fram, men nu har man ju blixtinsatt detta eftersom man såg att behovet var nu och inte efter sommaren.

Har GS branscher drabbats av mycket varsel?

Ja, våra branscher är ju tyvärr inte fria från varsel i Coronans spår. Du beskriver ju själv att på Gyllensvaans var det som att gå in i en vägg och vi ser samma sak på flera andra håll. Efterfrågan har fullständigt stannat av. Sedan har vi andra delar där det går åt andra hållet. Där hade man nog gärna sett att man skrivit avtal som medgett att man kunde ha arbetat mer istället! Det är framförallt de ställen som gör förpackningar till livsmedel. Dom har ju fulla orderböcker just nu. Dom går på högvarv. Men svaret är ja. Vi drabbas också av varsel, även om vissa regioner är värre än andra. Det är ju väldigt tråkigt, jag hoppas att det här snart ska blåsa över så att våra medlemmar kan gå tillbaka till en normal vardag.

Vi här hört om gigantiska varsel inom Hotell & Restaurang. Vilka siffror rör det sig om?

Jag har förstått att den är ungefär hälften av hela branschen så det är ju fruktansvärt för de som jobbar inom den branschen.

Det har varit ett tufft år 2020 för många GS:are, inte minst för oss här i Skaraborg. Ett chockartat besked i Tidaholm, stora organisationsförändringar inom GS och slutligen Coronapandemin ovanpå allt detta. Det har helt enkelt blivit för mycket för några förtroendevalda här i Skaraborg som därför valt att lämna sina uppdrag. Det har, minst sagt, varit för mycket! Är detta något du känner igen från din horisont?

Ja, verkligen. GS gick ju in i 2020 i avtalsläge. Det ska man veta att när man går in i en avtalsrörelse så befinner sig hela organisationen i ett stabsläge där alla delar är aktiverade till 100 %. Förbundet står på tå. Vid sådana tillfällen krävs en mobilisering och att våra medlemmar blir mycket mer involverade i förbundets arbete. Att då i det läget springa rakt in i den här Coronakrisen samtidigt som vi löpande har arbetat med organisationsförändringen har varit mycket påfrestande för organisationen. Men fokus på att förhandla fram bra avtal har ändå varit en så stark ledstjärna att jag vill tro att vi till och med kommer gå stärkta ut av allt detta. Men jag har stor förståelse för att det för några förtroendevalda har det blivit en otroligt stor påfrestning. Jag skulle vilja skicka med till alla som läser detta att vi som förbund bygger verksamheten på våra förtroendevalda. Förtroendevalda, det är medlemmar som valt att engagera sig för att dom tror på den här idén. Dom tror på ett bättre samhälle. Dom tror på kollektiv organisering som den bästa vägen framåt för att förhandla fram bra avtal för våra medlemmar. Det är vanliga människor som bygger hela vår organisation. Jag tycker att man ska ha en otrolig respekt för det. Både vi som arbetar i förbundet och alla medlemmar som läser detta. Det är ett jätteviktigt jobb. Utan alla dessa eldsjälar så skulle den svenska modellen snart vara ett minne blott.

Ideologiska tankar som vi kan ha med oss in i framtiden är nog något som många funderar över i tider som dessa. Många tror att samhället inte kommer att se likadant ut i framtiden. Hur funderar du kring de frågorna?

Jag hoppas och tror att är det någonting som det här viruset ska döda så är det 30 år av avregleringar och privatiseringar. Jag tror att människor just nu får upp ögonen. Du hör ingen som ropar på att vi ska sälja ut sjukhus. Du hör ingen som tycker att utförsäljningen av de statliga apoteken var en god idé. Du hör människor som ropar på hjälp av en stark stat som solidariskt ställer upp för alla medborgare. Jag tror att om det är någon lärdom vi kommer att dra som samhälle, så är det att det är nog trots allt inte så dumt med gammal hederlig gråsossepolitik där vi gemensamt finansierar vår välfärd som vi alla har tillgång till. Det är bara att titta på USA just nu där det går fullständigt åt skogen. Man har ingen allmän sjukvård, ett helt annat sätt att organisera samhället på. Jag tror att människor vill ha den här tryggheten som ett strakt välfärdssamhälle har. Då förstår man också att då går det inte att utarma det genom att sänka skatter, att utarma vården. Det funkar helt enkelt inte. Nu krävs det att vi alla går tillbaka några steg och konstaterar att det här experimentet som de liberala idéerna har fört med sig det fungerar inte. Nu är det dags för något annat. Jag läste några rader i en skrift utgiven av tankesmedjan ”Tiden” som skrev att ”Det finns inget annat alternativ än kapitalismen”. Men nu börjar frågan istället bli: ”Vad ska vi nu göra nu när kapitalismen inte längre är ett alternativ?” Den frågeställningen bör vi verkligen bära med oss!

Mycket kloka och fina ord Julius. Tack så mycket för att vi fick tala med dig här i Spånat & Tryckt.

Tack! Ta hand om er i Skaraborg.

 

Intervjun gjord och sammanställd av

Dan Strängby