Om arbetsgivaren själv får bestämma

Nu är avtalsrörelsen igång!

Avtalsrörelsen är när facket och arbetsgivarorganisationen ska förhandla fram nya kollektivavtal. De avtalen som förhandlas fram brukar vara giltiga i 1-3 år sen är det dags att förhandla fram nya. Arbetsgivarna och facken ligger allt som oftast långt ifrån varandra vad det gäller yrkanden inför de nya avtalen.

Årets avtalsrörelse har många gånger nämnts som en av de historisk svåraste. GS företag har blomstrat under pandemiåren då efterfrågan på det som GS medlemmar tillverkar har ökat lavinartat och vinsterna för företagen har varit stora. Detta har avspeglats i många av företagens aktieutdelningar, ökade löner för ledningen är också en indikation på ett större löneutrymme hos företagen. Samtidigt är Sverige på väg in i en lågkonjunktur och inflationen är på rekordhöga nivåer. GS menar att det finns utrymme för löneökningar och lägger därför det högsta lönekravet på 25 år. Det är dock viktigt att lönekravet är inom ramen för vad som inte spär på inflationen ytterligare. Ett sådant krav skulle generera mindre pengar i plånboken.

Även om lönen ofta är den fråga som får störst uppmärksamhet i avtalsrörelsen så förhandlas det kring en uppsjö av olika arbetsvillkor som bland annat påverkar dina ob-ersättningar och dina arbetstider. Balansen i förhandlingen handlar å ena sidan om den fackliga styrkan, d.v.s. att majoriteten av de anställda på arbetsplatsen har beslutat sig för att gå ihop och ställa gemensamma krav. Å andra sidan handlar det om arbetsgivaren och deras makt över företaget och pengarna. En del påstår att facket inte behövs eller gör någon nytta. Kanske kan några av arbetsgivarorganisationernas krav kan ge en hint om hur arbetslivets villkor skulle se ut om inte facket fanns som motpol.

GS-facket har kollektivavtal inom skogs- och träindustrin och inom grafisk bransch. Inför att de befintliga avtalen går ut har vi i december fått ta del av vad arbetsgivarna vill inför kommande förhandlingar. Här följer en rad exempel på vad arbetsgivaren vill på de avtalen inom Industrin som är först ut att förhandlas om:

Infomedia- och förpackningsavtalet:

• Möjlighet att införa olika skiftformer/arbetstidsformer utan att behöva förhandla med den lokala fackliga organisationen.
• Möjlighet att anpassa arbetstiden efter hur mycket det är att göra.
• Sänkt ob-ersättning.
• Ta bort vissa storhelgstillägg.

Sågverksavtalet

• Öka möjligheten till tidsbegränsade anställningar
• Arbetsgivaren ska utan att behöva förankra/förhandla med det lokala facket kunna variera arbetstiden över året/viss tid.
• OB-tillägg och andra ersättningar ska förhandlas lokalt och inte regleras i de centrala avtalet.

Träindustriavtalet och Stoppmöbelavtalet

• Försämra och förändra avtalets lägsta löner så ingripande att det innebär sänkta löner för ett stort antal av GS medlemmar
• Förhindra möjligheten att välja betald ledig tid i arbetstidskontot (ATK)
• Försämra löneskyddet för äldre anställda med lång anställningstid
• Utan stöd i lokal överenskommelse kunna förändra arbetstiden med upp till 47,5 timmars arbetsvecka.
• Förändra regelverket vid övertidsarbete så att anställda inte ska kunna säga nej.

Virkesmätaravtalet

• Införa årsarbetstid, dvs. kunna förlägga mer arbete under perioder när det är mycket att göra.
• Ta bort arbetstidskontot (ATK)
• Längre uppsägningstid vid egen uppsägning

Skogsavtalet

• Ta bort ATK
• Införa årsarbetstid, dvs. kunna förlägga mer arbete under perioder när det är mycket att göra.
• Avtalsreglera turordningen vid uppsägning till enskilda maskinlag.

Arbetsgivarnas förslag innebär, utöver i vissa fall lägre löner och sämre ersättning vid obekväma arbetstider, att de anställda får sämre inflytande över sin arbetstid och sämre möjligheter att planera fritiden. Om arbetsgivaren fick bestämma skulle arbetstidens förläggning med kort varsel kunna ändras. Under den delen av året som företaget har mest att göra får du jobba mer för att få mindre jobb andra delar av året. Att ta bort ATK/ATF innebär att ytterligare makt över din arbetstid försvinner. Att avtalsreglera turordningen vid uppsägning till enskilda maskinlag (vanligtvis fyra personer), innebär, med rätten till undantag av tre personer i nya LAS, att det inte finns någon som helst anställningstrygghet kvar. I varje fall försvinner den gamla grundregeln "sist in, först ut" helt och hållet. Utöver detta vill arbetsgivaren kunna beordra övertid utan att du har möjlighet att säga nej, samt ha rätt till anställningsformer som gör dig mer otrygg på arbetsmarknaden.

Dessa krav från arbetsgivaren skulle inte vara krav om inte facket fanns. Det skulle vara verkligheten på svensk arbetsmarknad.  Även om du inte skulle tänka dig att ställa upp och arbeta under dessa förhållanden så finns det alltid någon som inte har möjlighet att tacka nej. Ingen arbetsgivare kommer vilja betala mer än hen måste för arbetskraft. När vi är många som lovar varandra att inte ställa upp på att arbeta med sämre villkor eller till lägre lön än de andra så måste arbetsgivaren lyssna på våra krav.

Tillsammans är vi starka!