Rekommendation om samordnade LO-förhandlingar i avtalsrörelsen 2023

Ett enhälligt LO-representantskap beslutade idag att rekommendera LOs förbund att gå fram med gemensamma krav inför avtalsrörelsen 2023. Avtalskraven fokuserar främst på lönerna och då framförallt de med lägst lön. Nu ska respektive förbund besluta om att gå på representantskapets rekommendation.

LOs representantskap består av ombud från alla LO-anslutna förbund och är LOs högst beslutande organ mellan kongressperioderna. Idag samlades LOs representantskap för att besluta om gemensamma avtalskrav. Samtliga ombud röstade för att rekommendera LO-förbunden att samordna förhandlingarna inför avtalsrörelsen 2023.

Varje enskilt förbund måste dock besluta om de ställer sig bakom rekommendationen att anta avtalskraven. Detta beslut ska vara fattat till och med den 9 december. GS-facket kommer besluta om detta på förbundsmötet 23 november.

Avtalskraven

De gemensamma avtalskraven som LO-förbunden nu är överens om är starkt färgade av en orolig omvärld. Tidigare avtalskrav brukar beröra såväl lön som en rad andra villkorsförbättringar, men nu har LO-förbunden valt att fokusera på just insamlingsmodellen och då med särskilt fokus på de med lägst lön.

Insamlingsmodellen bygger på den som gällt sedan 2017 som innebär att förbunden kräver en löneökning i procent, men de som når upp till en brytpunkt om 27100 kronor ska träffas av ett krontal (se punkt a. nedan). Det som är nytt för årets avtalskrav är att de förbund som anser det tillämpligt ska kunna yrka på ett högre krontal för avtalens minimilön (se punkt b. nedan).

- Jag är mycket glad över att LO har kommit överens om en samordning. Det är viktigt i en orolig tid att vi klarar av att hålla ihop. Det är också viktigt att fackföreningsrörelsen i en tid där de med minst marginaler får möjlighet att kunna hävda sig mot de med bättre ekonomiska förutsättningar. Det handlar om vår trovärdighet i att kunna leverera för de som behöver det mest, kommenterar Madelene Engman, avtalssekreterare på GS-facket.

- Sen väntar nästa utmaning, och det är att enas om siffersättningen. Nu måste vi hitta en nivå på löneökningarna som ger mesta möjliga till våra medlemmar - utan att spä på inflationen ytterligare, avslutar förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Samordningen i sin helhet finns här.
Avtalskraven som representantskapet beslutade om finns här:

a. Löneökningar med x procent dock med ett lägsta utrymme om y kronor per månad och heltidsanställd räknat per individ inom avtalsområdet.

b. Avtalens lägstalöner höjs i tillämpliga fall med ett krontal som motsvarar 115 procent av y kronor, vilket motsvarar z kronor, oaktat angivet utrymme enligt punkt a) ovan. I övriga fall ska avtalens lägsta löner höjas med ett värde som motsvarar löneökningarna enligt punkt a) ovan inom avtalsområdet.

c. Samtliga ersättningar i avtalen, inklusive lägsta semesterlön, höjs med ett procenttal som motsvarar löneökningarna enligt punkt a) ovan inom avtalsområdet.

d. Villkorsförändringar i avtalsförsäkringar och avtalspension.

Förhandlingarna sker som gemensamma förhandlingar enligt LOs stadgar och kraven omfattar villkorsförändringar enligt bilaga 1.

Kommentar:

Brytpunkten mellan krontalshöjning och procentuell höjning i punkt a) ska sättas vid 27 100 kronor.

Förbunden är överens om att samordningen i Avtal 2023 förutsätter en fördelnings- och lägstlönenormering utöver lönekostnadsnormen. Förbunden är överens om att årets samordning inte ska vara underkastad en och samma lönekostnadsnorm, vanligtvis uttryckt som ett procenttal, som leder till ensidiga avräkningar för de förbundsavtal som ligger under en så kallad brytpunkt eller liknande.

Det är de totala löneökningarna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn som ska vara lönekostnadsnormerande.