Vägen till dina villkor

Vi går in i en ny avtalsrörelse. 
Men hur fick vi våra fack och kollektivavtal? Och hur gick det till på arbetsmarknaden innan de fanns?
 Dagens Arbete lotsar dig från Sundsvalls-
strejk till Salladsbar.

Nederlaget som tände kamplusten

1879 fick en krisande sågverksindustri miljoner i nödlån av staten. Ändå sänktes arbetarnas löner.

I maj samma år tömdes sågverken runt Sundsvall på arbetare som gick ut i Sveriges dittills största strejk. Soldater och kanonbåtar sattes in mot de strejkande, som snart gav upp. Avsked och vräkningar följde.

Nederlaget blev nytt bränsle för den spirande arbetarrörelsen. 1886 bildades Sveriges första fackförbund – Typografförbundet.

Först vräkning – sen föreningsrätt

1906 bildade arbetarna vid Mackmyra sulfitfabrik fackförening. Straffet blev avsked och vräkning. Konflikten blev rikskänd. Företagets agerande fördömdes i pressen, de tvingades erkänna föreningsrätten, förhandla och ge jobb och bostäder tillbaka.

I konfliktens spår slöt SAF och LO Decemberkompromissen. Facken fick förenings- och förhandlingsrätt – arbetsgivarna fick rätt att leda och fördela arbetet, anställa och säga upp personal.

I takt med att fler fackförbund växte fram slöts allt fler nationella kollektivavtal. Ändå präglades 20- och 30-talet av hundratals strejker och lockouter varje år. Den ekonomiska återhämtningen försvårades och båda parter led av konflikterna. Strejkbryteri rörde upp starka känslor hos strejkande. Det kulminerade i Ådalen 1931 där skott från militären dödade fem demonstrerande arbetare.

Avtal om spelregler gav arbetsro och fredsplikt

Röster höjdes för att oron på arbetsmarknaden måste stävjas med lagstiftning. Men staten ville ogärna lägga sig i och SAF och LO ville ha kontroll över villkoren. 1938 slöt parterna Saltsjöbadsavtalet med regler för tvister, förhandlingar och stridsåtgärder. Förhandlingarna och rätten att utlysa konflikt centraliserades till LO och SAF. En lång period av samförstånd och relativt lugn följde.

Storkonflikten som bröt samordningen

På 70-talet steg inflationen. Facken kompenserade med höga lönekrav, hela 15 procent 1980. Arbetsgivarna bjöd långt under. Samhället lamslogs av en storkonflikt med över 100 000 strejkande och 700 000 lockoutade. Avtalet hamnade på 12 procent.

Efteråt ifrågasattes modellen med centrala förhandlingar. 1983 blev Verkstadsföreningen och Metall de första att bryta sig loss för att själva få styra över villkoren i sina branscher.

Ny typ av arbetsmarknad utmanar svensk modell

Arbetsgivare utan avtal och färre medlemmar i facket sätter press på avtalsmodellen. 2006 gick Hotell- och restaurangfacket ut hårt för att teckna avtal med fler arbetsgivare. Men när de försatte en salladsbar i Göteborg i blockad hade de svårt att förklara sitt tuffa agerande i medierna. Facken har för stor makt, anser Svenskt Näringsliv. Efter ett misslyckat försök att förnya Saltsjöbadsavtalet 2009 har regeringen pepprats med krav på att fackens konflikträtt ska inskränkas och Las mjukas upp. Samtidigt har Lavaldomen begränsat fackens möjlighet att kräva avtal hos utländska företag som är tillfälligt i Sverige.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.