Spriten gjorde oss till vuxna barn

Sveriges första utbildningsdag på temat ”vuxna barn”, genomfördes i maj. Dagen syftade till att ur olika synvinklar lyfta fram vuxen barn-problematiken, det vill säga oss med uppväxt i någon form av dysfunktionell miljö.

      Tweet

Petra Östergren, jag, Åsa Jinder deltog utifrån våra böcker och erfarenheter av att ha förlorat föräldrar, nära och kära i missbruk. Det blev en känslosam och vis dag. Vem blir man när mamma mördas, när mamma försvinner in i dimman, när pappa super ihjäl sig?

Alkoholen flödar inte bara i våra hem, den flödar även i bokhyllan. Jag växte upp med Bellman och hans mustiga berättelser om hur den vuxne genom rus fördes tillbaka till barndomens trygghet.

Tyst broder, Bacchus har somnat,
Det må han få
Hans kropp af winet har domnat
låt waggan gå:
Så sofwe lull, så vyssie lull
så sofve lull, lulla, lulla
Tills glasen åter bli fulla!

Henrik Tikkanens självutlämnande böcker stod
i bokhyllan och 1978 utkom så äntligen Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga, som skildrar hennes förhållande med den alkoholiserade maken. Kärlek, beroende och mänskliga relationer, allt klätt i ett språk som sköt sig rakt in i benmärgen.

Medan männen charmfullt supit i litteraturen har kvinnorna varit medberoende oavsett klasstillhörighet, och fabriksarbeterskornas usla löner gick ofta åt till äkta hälftens sprit. Läs till exempel Moa Martinsons självbiografiska trilogi om Mia. Men, efter Århundradets kärlekssaga har det hänt saker. Ett antal alkoholistbarn och andra anhöriga har intagit arenan och fram har bilden av total oglamorös tillvaro trätt. Missbruket skildras som helvete, terror och sjukdom på sida efter sida, i Skammens boning av Doris Dahlin, i Hatet av Anders Nyqvist, Varulvsdansen av Sigge Eklund och ännu tidigare i Lo Kauppis Bergsprängardottern som exploderade. Silverfisken av Sofia Rapp Johansson måste vara Sveriges hittills läskigaste bok i genren, hur överlever ett barn när den förväntade tryggheten förvandlas till barnets värsta fiende?

Birgitta Crafoord, den gravt alkoholiserade, tillika rika kvinnan, som introducerade AA-rörelsen i Sverige på 80-talet, beskriver naket i Alkoholist med rätt att leva (2000) hur hon krälade i sina egna spyor, gömde sprit, ljög, knaprade piller, körde bil full, inte åt. Men hon skriver också om hur de känslomässiga minnesluckorna blev en fasansfull upptäckt. När hon blev nykter kom hon inte ihåg sina tre söners uppväxt, vare sig kramar, skratt eller gråt. Hon trodde också att Wilmer X var detsamma som Malcolm X.

Vuxen barn-dagen i Höör handlade om Gittans söner. Den handlade om mig, om Åsa Jinder och Petra Östergren. Den handlade om alla oss, spritens ungar och barnbarn.

Narkotikans dito.

Hur överlever man?

Vem blir man?

På vilket sätt påverkas du som vuxen av din
historia?

Och utan att en sekund förringa det lidande som det innebär att växa upp med missbruk, utan att förminska kampen för överlevnad – bland nackdelarna finns också fördelar. Om såren får möjlighet att läka kan en ocean av kapacitet öppna sig. Alltså om såren får möjlighet att läka.

Tetra Pak har sedan många år ett samarbete med Nämndemansgården. Anställda med missbruksproblematik erbjuds behandling. Numera erbjuds även vuxna barn till missbrukare behandling.

Enligt Gittan Crafoord är den person alkoholist som ”trots upprepade negativa konsekvenser av sitt drickande fortsätter att dricka”. Vuxet barn är den som tog hand om de negativa konsekvenserna i stället för att leva sin barndom. Hur många kan vi vara, där ute i yrkeslivet?

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.

• Blev avreglerat bättre? 2013-04-18 Jag får mycket post. Är det bättre nu, nu när posten kommer två gånger om dagen i stället för en? Ena gången levereras den av en svart moped, andra i sedvanlig gul vänsterstyrd bil.
• Folket har makten 2013-02-13 Jag tycker om att tänka på att koltrastarna överlever stränga vintrar, trots att de äter på marken. Tycker om att tänka att rådjuren överlever, och björktrastarna. Jag tycker om att blicka framåt, trots att jag är intresserad av historia.
• Inte en arbetare i sikte 2012-12-03 De finns inga arbetare längre, så jag försöker att inte se dem. Jag anstränger mig verkligen, allvarligt talat, de har kanske försvunnit?
• Skattekär när jag vandrar 2012-10-01 Det finns dagar då jag är kär i det svenska skattesystemet. Det händer när någon mig närstående behöver penicillin, opereras, när jag hör min vän Carolina i Belgien berätta om tre månaders föräldraledighet och spädbarnsdagis, och när jag inser att vi själva hade fått köpa barnens skolböcker inför skolstarten om vi bodde i Bryssel.
• Ekonomins fader var en ”mambo” 2012-04-11 Åttonde mars passerade med pompa och ståt. Grattis alla kvinnor på kvinnodagen, läste jag på facebook och blev skräckslagen.
• Det pyr när orden avkodas 2012-02-13 Orden är viktiga. Och det går fort nu. I julas lärde jag mig ordet ”barnvräkningar”.
• Elsa – lever du fortfarande? 2011-11-02 En gammal kvinna med krökt rygg. Så bra hon klarade sig, trots allt. Han söp ju ändå ihjäl sig, mannen. Hur gick det för sönerna?
• Från sextält till mirakeltrasor 2011-09-01 Jag minns hur vi liftade dit. Plankade in under tältdukarna, såg de mest vidunderliga saker.
• I klorna på knarket 2011-05-05 Det måste finnas tusentals barn i Sverige som vuxit upp med narkotikamissbrukande föräldrar. Vi har sannolikt fler läbbiga böcker att vänta.
• Dags för kvinnor med kläder på 2011-03-03 Själv föreslår jag statyn Kulturtanten. Med eller utan keramikbrosch och tunika. Men hon ska ha grå frisyr, begåvad blick och hon ska nicka intelligent.
• Det blev så rätt, det blev så fel 2011-01-07 Med vilken rätt ska människor någonsin tvingas ner på knä, frysa, svälta, dö, oavsett vad det politiska systemet kallas?
• Sorkfeber – var inte rädd 2010-11-04 Men hoppa gärna säger jag, våga kasta er ut i livet.