Bra för alla med nytt industriavtal

Krönika juni 2011

Stefan Löfven är förbundsordförande i IF Metall Stefan Löfven är förbundsordförande i IF Metall
     
När det första Industriavtalet slöts 1997 var det hårt kritiserat. Bland annat uttalades att avtalet var ett grundskott mot LO-samordningen och tanken att industrin skulle utgöra normen för löneökningarna på hela arbetsmarknaden gillades av långt ifrån alla. Det blev ändå ett avtal som har inneburit en årlig förstärkning av köpkraften med över 2 procent, arbetstidsförkortning, förstärkning av anställningsskyddet med mera. Detta både för industriarbetarna och LO-förbunden i övrigt!

Efter förra avtalsrörelsen valde Teknikarbetsgivarna att säga upp avtalet. Jag vet att flera företagsledare inte tyckte om det och kanske förstod Teknikarbetsgivarna inte fullt ut konsekvenserna av sitt utträde, det vet de bara själva.

Det viktiga nu är att industrin åter är på väg att samlas under ett nytt Industriavtal. Ett förslag finns på bordet och alla parter ska ta ställning. För IF Metalls del har förbundsstyrelsen beslutat att rekommendera avtalsrådet att säga ja.

Varför är det så viktigt? Jo, om man jämför perioden före Industriavtalet med perioden efter märks en rejäl förbättring för löntagarna. Anledningen till detta är enligt min uppfattning att vi nu har en bra ordning för lönebildningen på grund av att den internationellt konkurrensutsatta sektorn utgör norm. Då får vi nämligen en långsiktigt hållbar lönebildning! Det beror på att industrins produkter ska kunna säljas på en världsmarknad i konkurrens med hela världens industriföretag.

De andra ekonomiska sektorerna har andra förutsättningar. Handeln är till exempel beroende av marknaden och konsumenterna i Sverige medan offentlig sektors betalningsförmåga utgörs av skattekronor. I detta ligger ingen värdering från vår sida, men det är fakta som måste tas med när vi resonerar om lönebildningen.

Enligt vår uppfattning klarar lönebildningen att normeras av industrin samtidigt som vi ska ha en samordning inom ramen för LO.

Vi anser att det är viktigt att samordna även utanför industrin av flera skäl.

Ett skäl är möjligheten att uttrycka solidaritet med avtalsområden som har lågt löneläge och som därför ska kunna få stöd för något högre krav.

Ett annat är att legitimiteten för normeringen stärks. Det gäller i två riktningar: en industrisamordning som balanseras med LO-samordning blir starkare för industrin, men det är också så att en LO-samordning, som balanseras av industrins normering blir starkare för LO-förbundens medlemmar.

Därför hoppas jag att även de som är negativa till Industriavtalet och de som säger att detta avtal inte går ihop med LO-samordningen tänker om. Ingen har hittills redovisat något alternativ. Att industrin sätter märket är faktiskt en viktig del av framgången – för alla.

Vi i IF Metall är övertygade om och arbetar för just detta: att behålla den mest framgångsrika lönebildningen på fyrtio–femtio år!

Vi vill nu ta de avgörande stegen för samordning inom industrin och med våra vänner i LO-familjen.
STEFAN LÖFVEN
Publicerad: 2011-06-09
© Dagens Arbete. Citera gärna, men ange källan


Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera

Kommentera gärna! Vi ser helst att du skriver under med ditt namn men det går bra att använda signatur om du uppger namn och mejladress enbart för redaktionen. Fatta dig kort - max 500 tecken. Redaktionen förhandsgranskar alla kommentarer, vilket gör att det ibland kan dröja innan de publiceras. Håll dig till sakfrågan och kommentera i vänlig, civiliserad ton.




Avtalsordlistan

Vaddå löneglidning?
Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra.

DA granskar

Facket räddade kvar jobben

Trelleborg i Ersmark klarade finanskrisen men fabriken skulle ändå läggas ned. Då formerade facket sina trupper med ordföranden Jimmy Faltin i spetsen, bildade en sambandscentral och sökte upp en konsult med erfarenhet av stridsflygplanet Jas.


Uppsagda till olika pris

Lars-Inge sägs upp från Volvo Bussar i Säffle. Där får de anställda i snitt 10 000 i extra omställningsstöd. Eva förlorade jobbet när Ericsson stängde Gävlefabriken. Där fick arbetarna i snitt 300 000 kronor var i avgångsvederlag. Inget tvingar företag som lägger ned att betala sina anställda en enda krona extra. Facken kan bara vädja.

Mer DA granskar »

Annons
Annons Annons Annons Annons
Dagens Arbete Dagens Arbete105 52 Stockholm

Besök: Olof Palmes gata 13 A
E-post: red@dagensarbete.se

Tel: 08-786 03 00
Redaktionen

DA på Twitter Twitter@DagensArbete